Bländare
Bländaren sitter i kamerans objektiv och bestämmer hur mycket ljus kameran ska släppa in med hjälp av slutartiden. Bländaren bestämmer flödet och slutaren tiden. 
Desto större bländare desto lägre bländartal, en tvärtomregel inom foto.
Ju större största bländare ett objektiv har desto mer ljus kan objektivet släppa in, större ljusstyrka. Inom fotobranschen är det just ljusstyrka som oftast sätter prislappen på ett objektiv. De flesta systemkameror som säljs till vanliga konsumenter levereras nästan alltid med ett standardobjektiv om man inte betalar för något annat. Detta standardobjektiv brukar vara en normalzoom på ca 18-55 mm brännvidd. (Kolla upp brännvidd på www.fotoord.se om du är osäker på vad detta betyder). Dessa standardobjektiv har inte de bästa ljusegenskaperna eftersom de är tillverkade för att hålla ett lågt pris, största bländare brukar ligga runt f/3.5 - 5.6. Dessa värden är i jämnförelse ganska dåliga om man fotar i dåliga ljusförhållanden. På bilden ovan kan man se sex vanliga bländarsteg, f/2 är bland de största bländare som finns i serietillverkade objektiv, enstaka objektiv kan ha f/1.8, f/1.4, f/1.2 och även f/1. Ett bländarsteg skiljer ganska mycket i ljusinsläpp, mellan 2 steg på bilden så fördubblas/halveras ljusinsläppet. Så i en situation där det är mörkt lönar det sig att ha ett bra och påkostat objektiv. 
Den övre bilden är tagen med bländare f/1.8 och den undre med bländare f/5.6. Det är ingen större skillnad på bilderna, men det är en stor skillnad mellan slutartiderna. Bilden med bländare 1.8 har 1/400 sekunds slutartid medans bilden med bländare 5.6 har hela 1/40 sekunds slutartid. Det är 10 gånger så lång tid, om man då fotograferar något som rör på sig kommer reusultatet bli helt olika.
Ni som märkte en till skillnad mellan bilderna såg nog att oskärpan i bakgrunden var olika diffus. Detta är bländarens andra påverkningsfaktor, skärpedjupet.
Skärpedjup är just vad det heter, det djup i bilden som skärpan sträcker sig.
I dessa två exempelbilder har jag valt bländarvärden som ligger ännu längre ifrån varandra, den översta bilder har bländare 1.8 och slutartid 1/60 sekund, den nedre bilden har f/22 och 1"6, alltså en slutar på hela 1.6 sekunder. Det man ser i bilderna är hur pass olika långt skärpan sträcker sig in i bilden, hur pass tydlig bakgrunden blir. Om man teoretiskt sett skulle ha en pytteliten bländare på kanske f/200 så skulle det i princip inte uppstå någon oskärpa bilden. Ett kraftigt skärpedjup är något som är snyggt i de flesta bilder, speciellt vid porträtt då ansiktet syns bättre.
Skärpedjup är dock något man ska akta sig för om man ska få med två objekt i bilden som befinner sig på avstånd från varandra. Då är det lätt hänt att resultatet inte blir som man önskar.
/J
Exponeringslås / AF-lås
Om man i en bild vill ljusmäta efter något som inte befinner sig mitt i bilden, t ex med en spotmätning så måste man änvända sig av antingen manuell exponering eller ett exponeringslås. För att använda dig av exoneringslås så måste du ställa in detta i kameran, det finns ofta många olika inställningar för vilken knapp man vill använda för att låsa exponeringen. Jag brukar ställa in kameran så att jag har exponeringslåset på avtryckar knappen, istället för autofokus. Då får jag en alternativ knapp för att ställa in autofokusen. 
Istället nu för autofokus på avtryckarknappen har man sitt expponeringslås.
När nu avtryckaren trycks ner halvvägs så som man för att låsa sin fokus låses istället exponeringen, slutartid och bländare låses på det värde de står på. 
Autofokusen hittar man nu en alternativ knapp, så när exponeringen är låst så riktar man om kameran för att sedan sätta fokusen där den ska vara. Efter att man har låst sin fokus är det bara att trcka ner avtryckaren helt och så har man sin bild. Alternativ finns så att man kan ha exponeringslås och aautofokus tvärtom och även på en och samma avtryckarknapp.
Ljusmätning, forts.
Som sagt är kamerans ljusmätare ett verktyg som underlättar fotograferingen otroligt mycket. Man gör det väldigt enkelt för sig själv och kameran att exponerna "rätt".
Föreställ er att det ni skulle fånga i denna bild befann sig under bron där det är som mörkast. På grund av att det finns mycket ljusa områden i bilden och en matrixmätning användes så kameran exponerar efter ett medelvärde i hela bilden, det mörka området förblir då mörkt eftersom de ljusa områdena är mycket större. Är man en van fotograf så skulle kanske lösningen bli att höja exponeringen 2/3 eller kanske 1 helt steg. Men nu ska vi göra det så simpelt som möjligt, kameran kan vara inställd på ett program som både har bländar- och slutartidsautomatik. För att kunna exponera efter det mörka området så måste vi mäta i det mörka området, lätt som en plätt.
Byt ljusmätnings metod och välj spotmätning, vilket visas i de flesta fall som en prick i ljusmätningsrutan (se tidigare inlägg).
Spotmätningen (illustreras som den röda pricken) riktas enkelt in i det mörka partiet och kameran exponerar efter detta parti. Resten av bilden blir grovt överxponerad och detta skulle inte jag vilja kalla ett önskat resultat, men för att så tydligt som möjligt visa resultatet blev bilden så här.
En annan situation när olika ljusmätningsmetoder är användbara är när man ska fotografera i Motljus. Motljus innebär för de som inte vet att man har ljuskällan emot sig när man fotograferar.
Här är en bild som ska visa en skylt, men på grund av att solen sken rakt in i kameran så blev det än en gång underexponerat. Kameran tar hänsyn till det starka ljuset och förkortar slutartiden alternativt minskar bländaren. Spotmätning är lösningen i även denna bild.
Genom mätning på skylten så exponerar kameran efter denna och utelämnar solen och vips så har man en bra exponerad skylt. Nästa problem kan vara att det man vill exponera efter inte befinner sig i mitten av bilden där spotmätningen finns. Då kan man använda sig av ett såkallat exponeringslås. Detta tänkte jag gå igenom i nästa inlägg.
Ett tips är att gå ut i det fina vårvädret och testa ljusmätning i alla situationer man kan hitta så sitter det snart automatiskt.
/ Jack
Ljusmätning
Kamerans ljusmätare är något många jag känner till inte utnyttjar. Ljusmätning görs oftast i 3 olika lägen, en såkallad matrixmätning, en centervägd mätning och en spotmätning. Genom att utnyttja kamerans ljusmätare blir det mycket enklare att exponera bilden så som man vill i de bilder som har stora ljusförhållandesskillnader på olika objekt i bilden. 
I den rödmarkerade rutan ovan ser man vilken sort ljusmätning man har inställd. Beroende på kamera så varierar det vart man hittar denna ikon men det ser sannolikt likadant ut i de flesta kameror. På bilden är matrixmätningen vald och då visas både pricken i mitten och bågarna runt om, centervägda ljusmätningen har endast bågarna och spotmätning har bara pricken. Nu är det tyvärr lite sent att ta några bra bilder som illustrerar skillnaderna mellan de olika mätningarna, tyvärr fanns det inga bra bilder heller på datorn så det får bli ett morgondagens projekt, så kika gärna in då med så blir det genomgång med både bild och ord!
/ Jack
Slutare , Slutartider
För att enkelt demonstrera vad en slutartid påverkar så ska jag illustrera detta med några bilder.
Kort slutartid
När du fotograferar något som rör sig snabbt och vill "frysa" detta ska du ha en kort slutartid (frysning med blixt är också en möjlighet, men det går jag in på i ett annat inlägg). Bilder ovan är tagen med en slutartid på 1/250 (en tvåhundrafemtiodels) sekund. Den snabba slutartiden tillät mig fånga vattnets rörelse i luften utan något blir suddigt eller utsmetat.
Lång slutartid
Något alla har varit med om och något som många fruktar. Men en lång slutartid kan vara så mycket mer än skakningoskärpa, det är något man skapar effekt med.
Så här vill man inte att en bild ska se ut, här har slutartiden ställt till det rejält. Exponeringen har skett i samband med att objektet och kameran har rört på sig.
Slutartid: 30 sekunder
Här har kameran i kombination med ett stativ inte rört sig under exponeringen och ingen skakningsoskärpa uppstår.
Bilden är tagen mitt i natten en sommar när det va så gott som kolsvart ute, det som se ut som en sol är i själva verket månen. Denna bild visar hur en kamera med sin kapacitet att exponera länge kan fånga saker som ögat inte kan framställa.
Här har jag med en lång slutartid kunnat fånga ett som samma objekt flera gånger, som i detta fall var en ficklampa.
Bilden är inte av bästa klass men visar vad man kan göra och påminner om att slutartid skapar möjligheter.
Fler exempel på vad en slutartid kan åstadkomma kommer att läggas upp, så håll utkik om du känner dig inspirerad!
/ Jack
Grundkunskaper
Om du som läsare vill kunns ta del av denna blogg till fullo så rekommenderar jag att du har en digital systemkamera eller en något enklare kamera med möjlighet till manuella inställningar.
Några fotografiska termer kan också komma till användning såsom, slutare, bländare, ljuskänslighet, sökare, ccd, objektiv, kamerahus och att du kan navigera i din kamera till en hög grad.
Detta på grund av att inläggen som kommer att göras annars blir alldeles för långa om alla saker ska beskrivas extremt utförligt och på kameraintruktionsboks nivå. Så se gärna till att du har lite koll på kameran så du förstår och kan ta reda på det som publiceras. En mycket bra sida till att lära sig grundläggande begrepp är www.fotoord.se
Ett "tipsinlägg" kommer ut senare idag.
/ Jack
Bloggens syfte
Denna blogg kommer jag använda mig av för att publicera mitt projektarbete som jag gör under mitt sista år på den fotografiska linjen på Grafiskt utbildningscenter i Uppsala. Jag kommer här lägga upp tips och trix om hur du gör din fotografering bättre, enklare och framförallt roligare!
